Läser
En lärarskildring på Johan Kants blogg och undrar om det är lärare jag är eller administratör. Det är varken uppmuntrande eller upplyftande läsning. Han citerar ett brev som beskriver att en misstroendekultur råder gentemot lärare idag. Kunskapsresultat dokumenteras, åtgärdsprogram och omdömen skrivas, möte ska hållas, ingen tid till fortbildning, till eftertanke och allt som ska göras hinns inte med på de 45 timmar i veckan som är lärarnas arbetstid.
Ska man vara lärare egentligen?
Har suttit sedan igår och formulerat betygsmatriser till de kurser jag har i nya gymnasiet GY2011.
Kunskapskraven är så invecklade och många så jag måste bringa reda i dem och formulera om dem utifrån de uppgifter vi jobbat med. Tänker att jag gör det för mig själv och för att kunna kommunicera med eleverna hur jag bedömer dem. Men vilket slit. Är det verkligen värt det?
Å inte vet man om man har ett jobb nästa läsår och har man det vet man inte vad man förväntas göra.
